Värdet av data

Mätdata är kunskap. Utan detaljerad information om distributionsnätets faktiska tillstånd och energiflödena i systemet, kan inte värmebolagen veta vilka spakar de ska dra i och inte heller utvärdera deras effekt. Kort sagt kan du inte optimera sådant som du inte mäter - och allt eftersom datafrekvensen ökar, ökar även grunden för optimering och värdet som du kan skapa.

Kunskap utifrån frekventa mätdata går att använda på flera olika sätt för att stödja värmebolagen i deras dagliga verksamhet. Nedanför finns några av de mest relevanta tillämpningsområdena - idag och i framtiden.

• Intäktsskydd
• Förbättrad kundservice
• Identifiering av felaktiga eller felanpassade nätstationer
• Övervakning av temperaturnivåer i distributionsnätet
• Läckagedetektering
• Identifiering av värme- och vattenförlust
• Förbättrat engagemang hos slutanvändarna
• Utformning av byggnader
• Utformning av efterfrågetoppar

Frekventa data säkerställer en uppdaterad och noggrann grund för fakturering och gör det möjligt för bolagen att ha full kontroll över sina intäkter. Du kan t.ex. noggrant övervaka slutkundernas förbrukning för att se om den utvecklas som förväntat, vilket gör det möjligt att upptäcka bedrägeri i tidigt skede och identifiera andra oregelbundenheter. Dessutom är det möjligt att genom frekventa data övervaka mätare kontinuerligt för att säkerställa snabb detektering och felkorrigering, t.ex. en trasig temperaturgivare.

Smart mätning främjar en mer proaktiv dialog med slutkunderna eftersom bolagen kan hjälpa kunderna att se konsekvenserna av sitt energibeteende och samtidigt tillhandahålla databaserade råd gällande individuell energioptimering. Detta är ett viktigt element i att upprätthålla fjärrvärmens position som en attraktiv och konkurrenskraftig produkt.

Frekventa data ger dig chansen att identifiera möjligheter för förbättringar och att i förebyggande syfte kontakta slutanvändarna för att hjälpa dem att optimera sina värmeinstallationer.
Det uppskattas att effektiviteten kan förbättras i 75 % av alla nätstationer och att problemen kan identifieras med hjälp av timvärden från smarta mätare.

Gadd, H. (2014). Att analysera mätningar är att veta!

Temperaturer i distributionsnätet måste sänkas för att förbättra energieffektiviteten och för att skapa de rätta förhållandena för integrering av t.ex. sol- och värmepumpar i distributionsnätet. Frekventa data tillhandahåller nätbaserad och uppdaterad information om de faktiska temperaturerna i distributionsnätet. Informationen utgör grunden för att bestämma den lägsta accepterade framledningstemperaturnivån för att fortfarande förse slutkunderna med en tillfredsställande servicenivå. Det är i synnerhet viktigt i fjärrvärmenät med låga temperaturer, där man måste justera några grader beroende på vilken årstid det är. Dessutom kan du snabbt identifiera, närma dig och vägleda slutkunderna som orsakar en returtemperatur som är för hög.

Vissa värmemätare kan mäta både framflödet och returflödet, vilket gör det möjligt för bolagen att identifiera var i byggnader eller understationer, processat vatten från distributionsnätet går förlorat. Att övervaka och minska läckagenivåerna sparar kostnader för att lägga till och värma nytt vatten till systemet och gör det möjligt att upptäcka installationer där vattenintrång i fjärrvärmesystemet orsakar problem med kvaliteten av det behandlade vattnet.

Genom att kombinera frekventa data från slutanvändarna med information från strategiska platser i det övergripande distributionsnätet kan bolagen identifiera skillnaderna mellan energin som matas in i de individuella distributionsnätzonerna och värmen som faktiskt förbrukas i byggnaderna. Detta gör det möjligt att kontinuerligt övervaka värmeförlusten och snabbt upptäcka negativa eller positiva trender. I strategiska delar av distributionsnätet kan energimätare ersättas med andra mätningar, t.ex. tryck, för att tillhandahålla mer detaljerad information från distributionsnätet.

Med mer frekventa data kan bolagen erbjuda ytterligare tjänster åt slutanvändarna, inklusive nätbaserade tjänster för energihantering, eller t.om. erbjuda att driva slutanvändarens värmeinstallation på det mest energieffektiva sättet. Dessutom öppnar mätdata i realtid upp möjligheten att introducera nya, framtida faktureringsscheman som stödjer en mer energieffektiv värmeförsörjning. Sådana scheman skulle eventuellt kunna baseras på slutanvändarnas flexibilitetsgrad snarare än deras energiförbrukning, vilket skulle göra det möjligt för dem att använda mer värme när det finns överskottsvärme i distributionsnätet och förlita sig på termisk lagring under rusningstid.

Att förutspå hur byggnader beter sig under olika förhållanden kommer att vara ett nyckelverktyg för att planera produktion och användandet av byggnader för termisk lagring samt för att utvärdera behovet av renoveringar. Utformning av byggnader kan användas för energimärkning och för att lägga fram förslag på förbättringar, baserat på deras termiska profiler. Att veta att en byggnad kontinuerligt presterar dåligt när kalla vindar blåser från väster eller att veta att det vore lönsamt att byta ut fönster så att de kan absorbera mer solenergi, skulle göra det möjligt att vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra energiprestandan.

Att bevara konkurrenskraften och att driva en optimal produktion är ofta önskvärt för att minska efterfrågetoppar. Intelligenta mätare kan användas för att effektbegränsa en värmeinstallation, vilket tvingar slutkunden att forma sin efterfrågetopp. Detta kan skapa de rätta förhållandena för att ansluta flera byggnader till det befintliga fjärrvärmesystemet, vilket är en väldigt viktig fråga i nya EU:s framtid där man kommer att arbeta mer med fjärrvärme. Svaret är inte alltid att förnya alla rör i marken för att förbättra kapaciteten, eftersom detta kan öka kostnaderna och göra fjärrvärme mindre attraktivt.